Vintern raaasat....

Det finns flera univerum.

Att försöka definiera begreppet "universum" är egentligen omöjligt eftersom människans mentala kapacitet är så väldigt begränsad, men vi kan för argumentets skull, här och nu, vara överens om att begreppet innefattar det vi kallar "verkligheten".
Denna verklighet lyder alltså under vissa givna och någorlunda formulerade fysiska lagar som i olika grad antingen måste åtlydas, kan brytas eller åtminstone manipuleras.
Alla galaxer och hela den okända, outforskade världsrymden, som i mån av vår förståelse kan sägas vara oändlig ingår i detta universum.

Men det finns flera.

Att kalla det "flera" är en pinsam underdrift och den typen av räkneord används här bara för att texten vänder sig till en mänsklig läsare.
Ett av dessa universum är befolkat av ett kollektivt medvetande som är så komplext i sin natur att vi aldrig ens skulle klara av att börja förstå det. Vi kan använda orden "demoner" eller "gud" om detta -eller dessa, om du så föredrar- väsen men de ger bara en enkel fingervisning om vilka riktningar dina tankar ska ta för att det ska vara möjligt att förstå vidden av hur lite vi egentligen förstår....

Detta väsen skulle, om vi var kapabla till det, uppfattas som ett helt universum av eld.
Den största fysiska formen i vårt solsystem är den vi kallar "solen". 
Solen är ofattbart stor, ljus och varm, men den har fortfarande en mätbar storlek, temperatur, energiomsättning och andra epitet som är helt meningslösa för att försöka beskriva detta inferno det universum jag talar om är,
för de fysiska lagar som appliceras i solens fall är lika relevanta för detta andra universum som Beethovens nionde symfoni är för en regnskur.

Detta levande, brinnande universum - försök att föreställa dig det - lider av en outsläcklig hunger och törst.
Det sträcker sig en evighet i alla riktningar i tid och rum och har en omätbar temperatur.
Det är levande, men ändå inte. Det är en myriad av medvetande, men ändå bara ett. Det är lika omöjligt at besöka som det är omöjligt att fly undan. Det är medvetet om sig själv men ändå inte mer än instinkt, samtidigt som dess visdom och kunskap är oerhörd.
Det är en Gud, ett universum; 
Det är Elden.


Ibland sker oförklarliga fenomen vars konsekvenser kan vara lika oöverskådliga som betydelselösa.
Världar kan förintas, miljontals själar gå under och katastrofer av episka mått inträffa: Andra gånger lägger varken levande eller döda märke till det som skett.
Jag vill inte lägga något värde i orden jag använder för dessa händelser.
"Mirakel" är ett positivt laddat ord, "katastrof" negativt, men det som händer händer bara. Det finns ingen substans i ordet "anledning" när vi resonerar på den här kring dessa ting.
Motiven, om de ens existerar, är bortom vår enkla förståelse.

Det som händer är att något, eller någon, medvetet eller genom det som vi så bekvämt kallar "slumpen" river hål på verkligheten. Det finns verkligen inget bättre sätt att beskriva det på.

Föreställ dig en streckgubbe på ett papper. Den "skulle kunna" röra sig uppåt på papperet, eller nedåt. Eller åt sidorna eller rent av diagonalt.
Men inte i djupled. Inte heller "ur" papperet, i riktning mot sig som tecknat streckgubben. Den riktningen existerar inte i streckgubbens... vågar jag skriva "föreställda föreställningsvärld"?

I den riktningen, översatt till vår verklighets tredimensionella beskrivning, kan ett hål rivas.
Då sipprar en förhållandevis obeskrivligt miskroskopisk mängd verklighet genom väven av tid, rum och dimension in i vår verklighet. Hålet sluts oftast efter en kort tidsrymd (om ordet har någon relevans i sammanhanget är det i sådana fall bara på vår "sida" av händelsen eftersom tid är ett fenomen som gäller i vårt universum) och för det mesta kvarstår bara en mindre mängd materiella eller fysiska bevis efter vad som hänt, men aldrig några spår av själva "hålet".

Vad är det som river hål i verkligheten? Magi kan vi kalla det. Om de energier som kan röra sig mellan verkligheterna manipuleras kan det hända. Om vi vill det. Om vi inte vill det. Om ingen eller inget vill det:
Det är bortom vårt förstånd att greppa vad som egentligen sker. Vi kan bara beundra detta vardagsmirakel, eller ta det för givet.

När det vi kallar människan för första gången rev sönder verkligheten på detta sätt tog vi steget från djurriket. Vi har sedan dess alltid sett oss som skilda från djuren...
Om vi visste, eller ens anade, vilka väsen som rör sig i bara vårt eget universum hade vi nog varit långt mer ödmjuka än att lida av detta enorma högmod, bara för att vi lärt oss göra upp eld.

Jag firar valborgsmässoafton genom att visa min respekt för det eller den som väljer att slinka genom revan för att hälsa på oss enkla varelser.

Och för att se till att revan inte håller sig öppen.

För om revan inte stängs igen får denna varelse fotfäste i vårt universum...
Och då tar den över. Allting. För alltid.



Kommentarer
Postat av: Anonym

wow, du har blivit sinnessjuk. låter som du är hemkommen från lost-ön.

2009-05-01 @ 09:21:13
Postat av: Kimberly

Mäktigt.

Författare?

2009-05-01 @ 09:21:22
URL: http://trehundrafemtiosju.blogg.se/
Postat av: sandra

Woow!

Du är skit smart.

2009-05-01 @ 10:31:21
URL: http://parangan.blogspot.com
Postat av: Dan

Det verkade så komplicerat så min hjärna överhettades! :P

2009-05-01 @ 11:31:12
Postat av: Anonym

jag älskar ert band det är ju grymt!!!!

älskar känslomässig dyslexi och samla alla tankar!!!

ska se till att många börjar lyssna på er <3



//emma j

2009-05-01 @ 13:31:10
Postat av: Kire.

Alltid trevligt med metafysisk filosofi när den binds samman på ett relevant vis i tiden. Dock tog mina nörd-instinkter över och det hela blev som en underlig tolkning av den andra Futurama-filmen.

( en.wikipedia.org/wiki/Futurama:TheBeastwithaBillionBacks )



Nå.

Den stegvisa verkligheten som sträcker sig uppåt i all oändlighet i sin cykliska manifestation, så blir allt så extremt relativt i sin tolkning. Människan må ha sina begränsningar, men för varje revolution tar vi ett steg framåt. Den väg vi plöjer fram idag är där för att leda de som kommer efter oss, ty en dag kommer vi bryta oss igenom himmelen och dimensionerna.

2009-05-01 @ 14:02:28
Postat av: "Alice"

Oj...okej...jag ska vara ärlig. Först fattade jag inget ting av vad du (Erik) skrev, jag trodde att du hade fått en smäll eller något i den stilen, men när min hjärna satte igång fattade jag allt du skrev om. Erik har du fundera på att bli författare? (som Kimberly skriver)

Jag hoppas att du hade det bra/roligt igår (Tordags).

2009-05-01 @ 14:48:54
Postat av: nathalie :D

wow, min hjärna blev överhettad :o :D

2009-05-01 @ 17:30:12
URL: http://www.youtube.com/nattiiizz
Postat av: erika

Intressant

2009-05-01 @ 19:53:17
Postat av: Mikki

Erat band är helt sjuckt bra! Ni äger verkligen. Gillar låten svart/vitt så hiiimlans mycket! Ha det gott!

2009-05-01 @ 21:06:45
Postat av: my

Jag vet inte vad jag säga! Men det är otroligt intressant det du skriver om. Du är en underbar människa! Många kramar

2009-05-01 @ 21:42:46
Postat av: Anonym

ja du är minst sagt galen i dina utsvävningar

2009-05-02 @ 00:43:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0