chat roulette...
Stranger: how many holea
You: 9
Stranger: 10 with your ass
You: Your moms ass makes it 11
> Your partner disconnected.
Chat roulette är kanske det mest störda internet hittills tillhandahållit.
Man klickar på en knapp och en slumpmässig webcam-chatpartner dyker upp, från var i världen som helst!
Åtta av tio är pervon med kameran i skrevet som sitter och väntar på en kvinna att visa kuken för. Antagligen ser de mest av varandra, undrar vad de tänker då?
En av tio är ett gäng collegegrabbar som flabbar och visar röven.
En av tio är vem som helst.
Jag såg ett gäng Amerikaner som satt och rökte på, en kille som satt och runkade - kameran riktad mot kuken - ett par som knullade, en neurosedynskadad kortväxt person och mycket annat underligt.
Jag måste erkänna att det är sjukt beroendeframkallande. Det känns som att man flyger runt och tittar in i folks vardagsrum. De flesta disconnectar direkt när de ser att jag inte är en människa med ett par stora pattar, men det gör inget.
Man vill bara se nästa person.
En gång dök det upp i ett fönster en skylt med den handskrivna texten "show them" och en teckning av en kvinnas överkropp...
Det är verkligen den mest infantila återvändsgränd mänskligheten någonsin skapat.
Jag måste tillbaka nu. Jag har ett par solglasögon och en dödskallemask och klistrar in den här texten det första jag gör:
"Have you considered revolution lately?"
Vissa stannar kvar och vill prata vidare efter det.
Än finns det hopp;-)
www.chatrt.com
You: 9
Stranger: 10 with your ass
You: Your moms ass makes it 11
> Your partner disconnected.
Chat roulette är kanske det mest störda internet hittills tillhandahållit.
Man klickar på en knapp och en slumpmässig webcam-chatpartner dyker upp, från var i världen som helst!
Åtta av tio är pervon med kameran i skrevet som sitter och väntar på en kvinna att visa kuken för. Antagligen ser de mest av varandra, undrar vad de tänker då?
En av tio är ett gäng collegegrabbar som flabbar och visar röven.
En av tio är vem som helst.
Jag såg ett gäng Amerikaner som satt och rökte på, en kille som satt och runkade - kameran riktad mot kuken - ett par som knullade, en neurosedynskadad kortväxt person och mycket annat underligt.
Jag måste erkänna att det är sjukt beroendeframkallande. Det känns som att man flyger runt och tittar in i folks vardagsrum. De flesta disconnectar direkt när de ser att jag inte är en människa med ett par stora pattar, men det gör inget.
Man vill bara se nästa person.
En gång dök det upp i ett fönster en skylt med den handskrivna texten "show them" och en teckning av en kvinnas överkropp...
Det är verkligen den mest infantila återvändsgränd mänskligheten någonsin skapat.
Jag måste tillbaka nu. Jag har ett par solglasögon och en dödskallemask och klistrar in den här texten det första jag gör:
"Have you considered revolution lately?"
Vissa stannar kvar och vill prata vidare efter det.
Än finns det hopp;-)
www.chatrt.com
29
Gammal!!
Det är nu fyra minuter kvar av min födelsedagoch jag är rätt nöjd med hur den avspelat sig.
Först ringde min kära Woman på morgonen och sjöng den skånska födelsedagssången för mig. Hon är bara fantastisk, det enda som kunnat förgylla denna födelsedag hade förstås varit om jag vaknat med henne, men så blev det alltså icke i år heller.
Nästa år, så....
Sedan ringde mor och Brorsan, han är med henne i småland så båda sjöng, hehe. Det var ett par år sedan sist kan jag säga!
Sen har jag hängt med Henke hela dagen, varit en sväng i Lund och hämtat affischerna inför spelningen på fredag som jag tänkt tapetsera Malmö med i morgon.
Jag vet, lite sent men jag har som bekant varit i Stockholm.
Sen fick jag veta att "I all hast" är färdigtryckt - yey!- och "snart" är i våra väntande händer.
Hoppas "snart" inte är på Silverback-tid eller SL-tid.
Seeeen drog jag hem till Danne, Jonas och WENA!!!
Fy FAN vilken söt unge! Wena är alltså deras lilla dotter, sjutton dagar gammal!!!
Jag höll henne och daaamn vad hon doftar myyyzz!!!! Danne tog en bild på när jag höll henne, den ska upp så fort jag får den!
Hon nös så att hon fes när jag höll henne, haha. Wena har samma humor som jag, jag vet att vi kommer bli dödspolare:-)
De hade pyntat med ballonger och girlander och lagat mat till mig, minsann! Hur jävla snälla är det, supersjysst!
Nu måste jag gå och lägga mig, men först:
För två år sedan försökte jag åka från Stockholm till Malmö dagen innan min födelsedag.
Vädret kom och den resan tog trettio timmar.
I år köpte jag en BUSSbiljett bara ett par timmar innan SJ gick ut med en massa inställda avgångar.
Hur gött var det att glida in på Centralen i Stockholm och bara svischa förbi tusentals förtvivlade tågresenerärer, hoppa ombord på en väntande buss för att helt felfritt landa i Malmö on schedule?
Mwuahahaaa!!!
Det är nu fyra minuter kvar av min födelsedagoch jag är rätt nöjd med hur den avspelat sig.
Först ringde min kära Woman på morgonen och sjöng den skånska födelsedagssången för mig. Hon är bara fantastisk, det enda som kunnat förgylla denna födelsedag hade förstås varit om jag vaknat med henne, men så blev det alltså icke i år heller.
Nästa år, så....
Sedan ringde mor och Brorsan, han är med henne i småland så båda sjöng, hehe. Det var ett par år sedan sist kan jag säga!
Sen har jag hängt med Henke hela dagen, varit en sväng i Lund och hämtat affischerna inför spelningen på fredag som jag tänkt tapetsera Malmö med i morgon.
Jag vet, lite sent men jag har som bekant varit i Stockholm.
Sen fick jag veta att "I all hast" är färdigtryckt - yey!- och "snart" är i våra väntande händer.
Hoppas "snart" inte är på Silverback-tid eller SL-tid.
Seeeen drog jag hem till Danne, Jonas och WENA!!!
Fy FAN vilken söt unge! Wena är alltså deras lilla dotter, sjutton dagar gammal!!!
Jag höll henne och daaamn vad hon doftar myyyzz!!!! Danne tog en bild på när jag höll henne, den ska upp så fort jag får den!
Hon nös så att hon fes när jag höll henne, haha. Wena har samma humor som jag, jag vet att vi kommer bli dödspolare:-)
De hade pyntat med ballonger och girlander och lagat mat till mig, minsann! Hur jävla snälla är det, supersjysst!
Nu måste jag gå och lägga mig, men först:
För två år sedan försökte jag åka från Stockholm till Malmö dagen innan min födelsedag.
Vädret kom och den resan tog trettio timmar.
I år köpte jag en BUSSbiljett bara ett par timmar innan SJ gick ut med en massa inställda avgångar.
Hur gött var det att glida in på Centralen i Stockholm och bara svischa förbi tusentals förtvivlade tågresenerärer, hoppa ombord på en väntande buss för att helt felfritt landa i Malmö on schedule?
Mwuahahaaa!!!
Gullegullegull!!
Fan vad nice att få spendera alla hjärtans dag med frugan.
Okej, varje dag med Henne är speciell, men efter snart trettio år av programmering har man ändå fått för sig att det är något särskilt med denna annars helt vanliga kalendernotering.
Vi såg "Eden Lake" och direkt efter det "Funny Games U.S".
Jag kan verkligen rekommendera dessa två filmer för den som får ont i magen lite för sällan.
Särskilt om "The Shining", "Cape Fear" eller eventuellt "A Clockwork Orange" tilltalar Er.
Jag satt by the way och kollade på nyheterna häromdagen.
(Jag försöker göra det så ofta som möjligt, varvat med olika online-källor för variation. Glöm inte den kritiska hållningen!)
Särskilt ett inslag fångade min uppmärksamhet. Tydligen har Ukraina precis blivit färdiga med sitt senaste presidentval och det obligatoriska tjafset om vem som egentligen vann/vem som valfuskade minst är i full gång.
Jag kommer på mig själv med att tänka att vissa länder kroniskt lider bananrepubliksyndromet och att man alltid kan räkna med farsartade imitationer av den s.k. "Demokratiska processen" på vissa ställen.
Jag var i full gång med att formulera en tanke som liknar den här:
"Det är ändå skönt att veta att Sverige åtminstone har en seriös ambition att vara en demokrati på riktigt. Vi kommer aldrig att behöva skämmas internationellt över saker som valfusk eller utbredd korruption".
Vad fyllde nyheterna snabbare än jag hunnit tänka "flaska"?
Ikea inblandat i korruptionsskandal
Moderaterna inblandat i valfuskhärva.
"I rest my case" Mr. Realitycheck said to Mrs Gullibility.
I samma ögonblick man upptäcker att dumhetens röta håller på och vaggar in en i falsk trygghet gör verkligheten sig påmind. Känns skönt att veta att
1: Ingen är immun
2: Man blir aldrig förvånad
Mr. Techno
Det är inte lika coolt den här gången-
Internet ombord på X2000.
Första gången kändes det lite milenniespännande, speciellt med tanke på att jag visar upp min TriChorder från Samsung i stället för en pappersbiljett för konduktören.
Men saker tappar fort sin charm. I ställt för en pappersbok skulle jag förstås haft en prs505 och i stället för att vara så analt besatt av Science fiction borde jag försöka leva lite i verkligheten.
Så, för att summera vad jag hittat på den här vändan till Malmö:
Repat. Som fan.
Skickat albumet till tryckeriet.
Blivit förnedrad två gånger på arbetsförmedlingen.
Blivit plastmorbror.
Fått jobb. På Linnéskolan. Min gamla arbetsplats.
Nog om det.
Om ett par timmar får jag träffa Snäcket igen, det ser jag verkligen fram emot. Ska bli riktigt NAJS, jag behöver en kram (om du är över arton år, ersätt ordet "kram" med vulgärt formulerad sexuell aktivitet).
Annars har jag börjat läsa "Nattvakt",redan ett par kapitel in gillar jag den. Får väl se filmen sen. Eller nåt.
Hörs!
Internet ombord på X2000.
Första gången kändes det lite milenniespännande, speciellt med tanke på att jag visar upp min TriChorder från Samsung i stället för en pappersbiljett för konduktören.
Men saker tappar fort sin charm. I ställt för en pappersbok skulle jag förstås haft en prs505 och i stället för att vara så analt besatt av Science fiction borde jag försöka leva lite i verkligheten.
Så, för att summera vad jag hittat på den här vändan till Malmö:
Repat. Som fan.
Skickat albumet till tryckeriet.
Blivit förnedrad två gånger på arbetsförmedlingen.
Blivit plastmorbror.
Fått jobb. På Linnéskolan. Min gamla arbetsplats.
Nog om det.
Om ett par timmar får jag träffa Snäcket igen, det ser jag verkligen fram emot. Ska bli riktigt NAJS, jag behöver en kram (om du är över arton år, ersätt ordet "kram" med vulgärt formulerad sexuell aktivitet).
Annars har jag börjat läsa "Nattvakt",redan ett par kapitel in gillar jag den. Får väl se filmen sen. Eller nåt.
Hörs!
The birth of a...
Yey-
Danne messade mig plötsligt i lördags och Wena Aarre föddes alltså typ kvart i tre eller något åt det hållet.
Fett coolt!
Även om hon gått omkring och varit gravid som fan jävligt länge blir man ändå överraskad när hon plötsligt hör av sig och säger att hon har en helt ny familjemedlem jag inte träffat- jag har ju ändå känt henne i över tio år!
Annars har vi mest repat, repat och repat, vilket inte är så dumt det heller. Det lutar åt att jag drar upp till Sthlm en sväng i dagarna och firar Cecilias oh min tvåårsdag tillsammans i stället över webcam. Det vore väldigt mysigt.
Sen hem igen till spelningen på mejeriet med Atlas, det kommer att bli kanon.
Berättade jag att Henke flyttade i helgen? Ungefär samtidigt som Danne låg och krystade ut en framtida tonåring sprang vi omkring med Henkes "tömda" byrå:-)
BTW så avslöjade Henke att han bestämt sig för att nästa Halloween ta på sig en peruk med en lång svart hästsvans och måla kroppen blå vilket osökt leder mig in på veckans "Onödigt inavlade överdrivet politiskt korrekta analys av präktig förståsigpåare med för mycket fritid":
"I den värld som målas upp i James Camerons storsäljande biofilm Avatar lever den etniskt homogena befolkningen i fred och harmoni under en på livstid vald despot utan möjlighet att påverka varken sitt ledarskap
eller den politiska riktning samhällsutvecklingen må ta.
Ingen förefaller det minsta handikappad - eller hålls de dolda för omvärlden?
Inte heller syns det någon med avvikande hud- eller hårfärg!
Inte ett ord nämns heller om hur man förhåller sig till kriminalitet eller rehabiliteringsprogram. Jag kan bara dra slutsatsen att pöbelrättvisa råder på pandora, utan vare sig fängelse eller domstol blir man alltså avrättad på plats för att aldrig mer omnämnas.
Skolor? Lyser med sin frånvaro.
Grundlagar? Glöm det.
Sjukhus? Nix. På pandora får man helt enkelt hålla sina tummar om man råkar illa ut.
Naturläkemedel utan någon som helst vetenskaplig underbyggelse är ditt enda alternativ vid sjukdom!
Den enda slutsats jag sorgligt nog kan dra att den biofilm som de senaste månaderna dragit absolut flest besökare är en enda enda lång propagandafilm för James Camerons våta dröm om ett proto-nazistiskt samhälle där alla är stöpta i en enda snäv, idyllisk mall och är lyckliga så länge status quo förblir orubbat.
För om man tänker på det-
så fort en grupp invandrare visar sig blir det krig och det enda alternativet till samexistens är fullständig assimilering och till råga på allt räcker inte ens plastikkirurgi för att kunna integreras- du måste fullständigt byta kropp, kultur och språk för att passa in!!!
Främmande seder och bruk avvisas konsekvent, avvikande perspektiv definieras som oreflekterat onda helt utan möjlighet till nyanser och grunden till detta är RELIGIÖSA utan minsta möjlighet att ifrågasätta eller problematisera den rådande religiösa åskådningen.
De talar inte ens om sin "gud" på ett sätt där var och en tillåts ta ställning till själv vad den tror.
Hela filmen andas medeltidskatolicism.
Jag känner att jag inte ens behöver gå in på den fundamentala bristen på individualism och valfrihet som tycks råda på Pandora. Alla har samma kläder, äter samma saker och tycks överhuvudtaget inte tillåtas uttrycka sina egenheter på något sätt.
Så visst, Avatar kanske är en bra film. Men då kan jag även rekommendera Leni Riefenstahls 30- och 40-talsalster samt "Starship troopers" men sin ytterst onyktra syn på demokrati."
Som parentes kan jag här och nu nämna att jag också älskar filmen men jag kände väl att det är bättre att jag skriver allt det här så att folk fattar att det är ett skämt innan någon idiot börjar tjafsa om det här på ett sätt man kan råka ta på allvar.
Danne messade mig plötsligt i lördags och Wena Aarre föddes alltså typ kvart i tre eller något åt det hållet.
Fett coolt!
Även om hon gått omkring och varit gravid som fan jävligt länge blir man ändå överraskad när hon plötsligt hör av sig och säger att hon har en helt ny familjemedlem jag inte träffat- jag har ju ändå känt henne i över tio år!
Annars har vi mest repat, repat och repat, vilket inte är så dumt det heller. Det lutar åt att jag drar upp till Sthlm en sväng i dagarna och firar Cecilias oh min tvåårsdag tillsammans i stället över webcam. Det vore väldigt mysigt.
Sen hem igen till spelningen på mejeriet med Atlas, det kommer att bli kanon.
Berättade jag att Henke flyttade i helgen? Ungefär samtidigt som Danne låg och krystade ut en framtida tonåring sprang vi omkring med Henkes "tömda" byrå:-)
BTW så avslöjade Henke att han bestämt sig för att nästa Halloween ta på sig en peruk med en lång svart hästsvans och måla kroppen blå vilket osökt leder mig in på veckans "Onödigt inavlade överdrivet politiskt korrekta analys av präktig förståsigpåare med för mycket fritid":
"I den värld som målas upp i James Camerons storsäljande biofilm Avatar lever den etniskt homogena befolkningen i fred och harmoni under en på livstid vald despot utan möjlighet att påverka varken sitt ledarskap
eller den politiska riktning samhällsutvecklingen må ta.
Ingen förefaller det minsta handikappad - eller hålls de dolda för omvärlden?
Inte heller syns det någon med avvikande hud- eller hårfärg!
Inte ett ord nämns heller om hur man förhåller sig till kriminalitet eller rehabiliteringsprogram. Jag kan bara dra slutsatsen att pöbelrättvisa råder på pandora, utan vare sig fängelse eller domstol blir man alltså avrättad på plats för att aldrig mer omnämnas.
Skolor? Lyser med sin frånvaro.
Grundlagar? Glöm det.
Sjukhus? Nix. På pandora får man helt enkelt hålla sina tummar om man råkar illa ut.
Naturläkemedel utan någon som helst vetenskaplig underbyggelse är ditt enda alternativ vid sjukdom!
Den enda slutsats jag sorgligt nog kan dra att den biofilm som de senaste månaderna dragit absolut flest besökare är en enda enda lång propagandafilm för James Camerons våta dröm om ett proto-nazistiskt samhälle där alla är stöpta i en enda snäv, idyllisk mall och är lyckliga så länge status quo förblir orubbat.
För om man tänker på det-
så fort en grupp invandrare visar sig blir det krig och det enda alternativet till samexistens är fullständig assimilering och till råga på allt räcker inte ens plastikkirurgi för att kunna integreras- du måste fullständigt byta kropp, kultur och språk för att passa in!!!
Främmande seder och bruk avvisas konsekvent, avvikande perspektiv definieras som oreflekterat onda helt utan möjlighet till nyanser och grunden till detta är RELIGIÖSA utan minsta möjlighet att ifrågasätta eller problematisera den rådande religiösa åskådningen.
De talar inte ens om sin "gud" på ett sätt där var och en tillåts ta ställning till själv vad den tror.
Hela filmen andas medeltidskatolicism.
Jag känner att jag inte ens behöver gå in på den fundamentala bristen på individualism och valfrihet som tycks råda på Pandora. Alla har samma kläder, äter samma saker och tycks överhuvudtaget inte tillåtas uttrycka sina egenheter på något sätt.
Så visst, Avatar kanske är en bra film. Men då kan jag även rekommendera Leni Riefenstahls 30- och 40-talsalster samt "Starship troopers" men sin ytterst onyktra syn på demokrati."
Som parentes kan jag här och nu nämna att jag också älskar filmen men jag kände väl att det är bättre att jag skriver allt det här så att folk fattar att det är ett skämt innan någon idiot börjar tjafsa om det här på ett sätt man kan råka ta på allvar.
Retrograd
Jag vaknade i morse och kom att tänka på den lilla röda TV:n min bror och jag brukade ha till att spela våra Commodore 64-spel på under åttiotalet.
Den lilla röda.
Det var nämligen så att en gång i tiden var det skolgårdsstatus att ha tv på rummet. En egen tv.
Då kunde det vara så på fredagskvällar att familjen högtidsfullt samlades framför hushållets enda teknologiska apparatur, ofta en tjugoen tum stor tjock-tv med uselt ljud, kanske upptrimmad med en vhs eller rent av dekoder för kabelteve.
Och den som hade tv på rummet var kung.
Jag minns faktiskt när tv3 dök upp. Bara sådär, ur det blå. En ny kanal.
Den lilla röda hängde med, jävligt länge. Den fick ställa upp när vi skaffade sega 16-bitar, den ledde oss genom Super mario world på vårt fantastiska supernintendo.
När jag var 16 och vi separerade från vår styvfar fick jag ha den lilla röda på mitt rum och jag var fucking KING och the castle i mitt eget huvud. Fast då hade folk börjat få egen dator och jag var, än en gång hopplöst omodern.
När jag gick i sjuan hade vi maskinskrivning på schemat. Vi hade påmin skola ett klassrum med tjugo skrivmaskiner.
I åttan eller nian köpte skolan in en dator. Den stod i biblioteket och gjorde konstiga ljud.
Min bror kom hem en dag och hade surfat och jag undrade varför han inte var blöt i håret. Vadå nätet?
Så, när morsan köpte en dator genom kommunens generösa erbjudande var man återigen king of the castle. Det gick att spela diablo tills näthinneavlossning blivit en del av ens identitet och Heroes of might and magic gick varmt om nätterna. Inte ett fullt så långt steg från Commodoren och den lilla röda alltså.
Saker som INTE fanns när jag gick i GYMNASIET:
Mp3 - jag minns att jag suttit och laddat ner midifiler för att lyssna på
youtube - kommer i håg när Linus tipsade mig om den här häftiga grejen på internet...
facebook - jag hade precis vant mig vid Helgon
myspace - förändrade verkligen var det innebar att ha ett band
torrents - alltså inget piratebay
Bloggar - "vilka idioter" tänkte man när det här expolderade
Lolcatz - wtf?
Troll - lol
Spotify - "gratis? Vadfalls?"
Twitter - Jag vet fortfarande inte vad det ska vara bra för
Behöver jag ens nämna att i högstadiet hade EN person mobiltelefon och att jag fortfarande minns att jag lånade Oscars tegelsten för att exalterat ringa hem till Henke med budskapet "Jag står utomhus och inte i en telefonkiosk".
Jag var arton år gammal när jag "firade" millennieskiftet, tjugo när de där planen i new york förändrade det politiska klimatet. Jag minns ett USA innan Bush.
Jag minns en tid innan Britney Spears, jag minns en god michael Jackson.
Jag minns att det helt plötsligt fanns något som hette grunge och att det lika plötsligt tog slut när Curt inte orkade mer.
Dessutom minns jag att jag en dag blivit äldre än vad han blev.
Den lilla röda tv:n la av för ett par år sedan. Hon orkade bara inte längre. Poff.
Det var en stor sorg när jag bar ner eländet till soprummet.
Kort därefter sa jag upp mitt väggfasta telefonabonemmang. Det räckte inte längre att slå sex siffror för att ringa mig, man var hädanefter tvungen att bläddra i en telefonbok...
Jag fyller 29 om tre veckor.
Det trodde jag faktiskt aldrig skulle hända. Jag har ju alltid varit ung, jag har alltid haft hela livet framför mig. Helt plötsligt inser jag att jag är mitt uppe i det!
Snackade med Adam igår om en gemensam bekant till oss som är fotomodell.
Jag nämde för Adam att den den här killen vid ett tillfälle berättat för mig om en resa till stockholm som slutat på ett hotellrum med två modeller och en massa kokain och jag tänkte:
"Det låter jobbigt, han måste ha kommit i säng sent".
Need I say more?
Men jag är inte bitter. Bara en smula förvånad.
Eller som min ytterst positiva far en gång sa:
"Erik, helt plötsligt är man femtio. Bara sådär."
Kul.
Fast det är klart, jag tänker vara med Cecilia ända fram till dess och allt därefter, så jag ser fram emot det!!!
Den lilla röda.
Det var nämligen så att en gång i tiden var det skolgårdsstatus att ha tv på rummet. En egen tv.
Då kunde det vara så på fredagskvällar att familjen högtidsfullt samlades framför hushållets enda teknologiska apparatur, ofta en tjugoen tum stor tjock-tv med uselt ljud, kanske upptrimmad med en vhs eller rent av dekoder för kabelteve.
Och den som hade tv på rummet var kung.
Jag minns faktiskt när tv3 dök upp. Bara sådär, ur det blå. En ny kanal.
Den lilla röda hängde med, jävligt länge. Den fick ställa upp när vi skaffade sega 16-bitar, den ledde oss genom Super mario world på vårt fantastiska supernintendo.
När jag var 16 och vi separerade från vår styvfar fick jag ha den lilla röda på mitt rum och jag var fucking KING och the castle i mitt eget huvud. Fast då hade folk börjat få egen dator och jag var, än en gång hopplöst omodern.
När jag gick i sjuan hade vi maskinskrivning på schemat. Vi hade påmin skola ett klassrum med tjugo skrivmaskiner.
I åttan eller nian köpte skolan in en dator. Den stod i biblioteket och gjorde konstiga ljud.
Min bror kom hem en dag och hade surfat och jag undrade varför han inte var blöt i håret. Vadå nätet?
Så, när morsan köpte en dator genom kommunens generösa erbjudande var man återigen king of the castle. Det gick att spela diablo tills näthinneavlossning blivit en del av ens identitet och Heroes of might and magic gick varmt om nätterna. Inte ett fullt så långt steg från Commodoren och den lilla röda alltså.
Saker som INTE fanns när jag gick i GYMNASIET:
Mp3 - jag minns att jag suttit och laddat ner midifiler för att lyssna på
youtube - kommer i håg när Linus tipsade mig om den här häftiga grejen på internet...
facebook - jag hade precis vant mig vid Helgon
myspace - förändrade verkligen var det innebar att ha ett band
torrents - alltså inget piratebay
Bloggar - "vilka idioter" tänkte man när det här expolderade
Lolcatz - wtf?
Troll - lol
Spotify - "gratis? Vadfalls?"
Twitter - Jag vet fortfarande inte vad det ska vara bra för
Behöver jag ens nämna att i högstadiet hade EN person mobiltelefon och att jag fortfarande minns att jag lånade Oscars tegelsten för att exalterat ringa hem till Henke med budskapet "Jag står utomhus och inte i en telefonkiosk".
Jag var arton år gammal när jag "firade" millennieskiftet, tjugo när de där planen i new york förändrade det politiska klimatet. Jag minns ett USA innan Bush.
Jag minns en tid innan Britney Spears, jag minns en god michael Jackson.
Jag minns att det helt plötsligt fanns något som hette grunge och att det lika plötsligt tog slut när Curt inte orkade mer.
Dessutom minns jag att jag en dag blivit äldre än vad han blev.
Den lilla röda tv:n la av för ett par år sedan. Hon orkade bara inte längre. Poff.
Det var en stor sorg när jag bar ner eländet till soprummet.
Kort därefter sa jag upp mitt väggfasta telefonabonemmang. Det räckte inte längre att slå sex siffror för att ringa mig, man var hädanefter tvungen att bläddra i en telefonbok...
Jag fyller 29 om tre veckor.
Det trodde jag faktiskt aldrig skulle hända. Jag har ju alltid varit ung, jag har alltid haft hela livet framför mig. Helt plötsligt inser jag att jag är mitt uppe i det!
Snackade med Adam igår om en gemensam bekant till oss som är fotomodell.
Jag nämde för Adam att den den här killen vid ett tillfälle berättat för mig om en resa till stockholm som slutat på ett hotellrum med två modeller och en massa kokain och jag tänkte:
"Det låter jobbigt, han måste ha kommit i säng sent".
Need I say more?
Men jag är inte bitter. Bara en smula förvånad.
Eller som min ytterst positiva far en gång sa:
"Erik, helt plötsligt är man femtio. Bara sådär."
Kul.
Fast det är klart, jag tänker vara med Cecilia ända fram till dess och allt därefter, så jag ser fram emot det!!!
