Nyssbce och youttad?
När jag försöker skicka sms är det följande ord som när jag försöker skriva dem som avslöjar hur gammal min telefon är:
Spotify, myspace, facebook och youtube.
Saker som inte fanns för bara ett par år sedan är mer än vardag, de är oumbärliga. Nå, vissa åtminstone.
Men ändå.
Det finns mycket mer än så men när jag försöker skriva de här sakerna reagerar jag med att tänka att det är väldigt konstigt för det är ju ord man använder mest hela tiden, tycker jag...
Har någon mer än jag sökt på Trevolt på nätet?
"did you mean Travolta?"
Om vi någonsin gör ett album på engelska är åtminstone titeln redan klar!
Digitala missförstånd är väldigt roliga.
Apropå missförstånd:
Jag vickade idag, skulle ha en åtta på morgonen. Vad ingen kommit ihåg att berätta var att de var komplediga så hela min förmiddag spenderades med kaffe och morgontidning, ända fram till lunch.
Med lön.
Fett.
På eftermiddagen visade det sig att deras NO-lärare blivit sjuk så i stället för att ha två halvklasser på två dubbelpass fick jag ha hela klassen två dubbeltimmar i rad...
Men det var roligt för kidsen var goa:-)
Nu är det spelning på lördag och därefter två veckor kvar tills vi går in i studion och spelar in debutalbumet, jag är SUPERPEPP!
Ni fattar inte hur bra det kommer bli, jag har spelat i olika band sedan slutet av nittiotalet och inget av dom har blivit något att hänga i julgranen.
Deathboot var... hårda och balla och spelade in ett album som fick bra kritik och så men dödsmetall är vad det är och hela grejen hade ett mått av humor och distans som inte riktigt kändes jag. Men jag lärde mig otroligt mycket om gruppdynamik, studioteknik, låtskrivande, scenuppträdande och tusen andra saker relaterade till "att spela i band".
Conshitas var mer min grej, punk. MEn även det var lite oseriöst och ytligt men, vi spelade också in en massa och i det bandet lärde jag mig dels att spela trummor men också vad man INTE ska göra.
David och Adam har också historier av det här slaget.
Så nu har vi ett band där alla gör precis vad de alltid velat och skriver precis den musik vi vill, från hjärtat. Ingenting begränsar oss som genre "vi låter si och så bla bla bla" eller pretentioner av olika slag. Vi är inte länge naiva eller blåögda, vi är ärliga och fokuserade, erfarna och VILL verkligen det här. Vi repar hur mycket osm helst, ibland blir det tio repor på raken. Oftast mer än tre gånger i veckan. Vi hör våra egna fel, vi kan påtala varandras på ett konstruktivt sätt.
Vi stannar upp och repar på smådelar av låtar. Vi diskuterar basgångar, rytmik, fills, frasering, intonering, hastighet, you name it.
Trevolt´s debutalbum kommer att vara extremt genomarbetat, ärligt och bygga på ett livslångt musikintresse, nej kärlek till musiken! Trettio års arbete kulminerar om två veckor.
Jag har sällan varit så här uppspelt, nervös och motiverad på en och samma gång.
!
Spotify, myspace, facebook och youtube.
Saker som inte fanns för bara ett par år sedan är mer än vardag, de är oumbärliga. Nå, vissa åtminstone.
Men ändå.
Det finns mycket mer än så men när jag försöker skriva de här sakerna reagerar jag med att tänka att det är väldigt konstigt för det är ju ord man använder mest hela tiden, tycker jag...
Har någon mer än jag sökt på Trevolt på nätet?
"did you mean Travolta?"
Om vi någonsin gör ett album på engelska är åtminstone titeln redan klar!
Digitala missförstånd är väldigt roliga.
Apropå missförstånd:
Jag vickade idag, skulle ha en åtta på morgonen. Vad ingen kommit ihåg att berätta var att de var komplediga så hela min förmiddag spenderades med kaffe och morgontidning, ända fram till lunch.
Med lön.
Fett.
På eftermiddagen visade det sig att deras NO-lärare blivit sjuk så i stället för att ha två halvklasser på två dubbelpass fick jag ha hela klassen två dubbeltimmar i rad...
Men det var roligt för kidsen var goa:-)
Nu är det spelning på lördag och därefter två veckor kvar tills vi går in i studion och spelar in debutalbumet, jag är SUPERPEPP!
Ni fattar inte hur bra det kommer bli, jag har spelat i olika band sedan slutet av nittiotalet och inget av dom har blivit något att hänga i julgranen.
Deathboot var... hårda och balla och spelade in ett album som fick bra kritik och så men dödsmetall är vad det är och hela grejen hade ett mått av humor och distans som inte riktigt kändes jag. Men jag lärde mig otroligt mycket om gruppdynamik, studioteknik, låtskrivande, scenuppträdande och tusen andra saker relaterade till "att spela i band".
Conshitas var mer min grej, punk. MEn även det var lite oseriöst och ytligt men, vi spelade också in en massa och i det bandet lärde jag mig dels att spela trummor men också vad man INTE ska göra.
David och Adam har också historier av det här slaget.
Så nu har vi ett band där alla gör precis vad de alltid velat och skriver precis den musik vi vill, från hjärtat. Ingenting begränsar oss som genre "vi låter si och så bla bla bla" eller pretentioner av olika slag. Vi är inte länge naiva eller blåögda, vi är ärliga och fokuserade, erfarna och VILL verkligen det här. Vi repar hur mycket osm helst, ibland blir det tio repor på raken. Oftast mer än tre gånger i veckan. Vi hör våra egna fel, vi kan påtala varandras på ett konstruktivt sätt.
Vi stannar upp och repar på smådelar av låtar. Vi diskuterar basgångar, rytmik, fills, frasering, intonering, hastighet, you name it.
Trevolt´s debutalbum kommer att vara extremt genomarbetat, ärligt och bygga på ett livslångt musikintresse, nej kärlek till musiken! Trettio års arbete kulminerar om två veckor.
Jag har sällan varit så här uppspelt, nervös och motiverad på en och samma gång.
!
Kommentarer
Trackback
