trevoltbilling

Alltså såhär: Om man som man bor med en kvinna så brukar det falla som så att det yttersta ansvaret för de obetalda och framför allt tråkiga sysslor som måste skötas i vardagen ligger på kvinnan.

Det är inte så att män beordrar kvinnor, det är bara så att i det kalla kriget om högen med disk brukar den som tiger längst vinna. Om ingen bryr sig brukar det till slut bli kvinnan som tar sig an arbetet. Det måste ju göras någon gång och med tiden så sjunker andelen hushållsarbete mannen gör frivilligt därför att allt fler uppgifter hinner bli gjorda innan han hinner märka att de ens finns...

Jag gillar inte heller "tendenser" eller "I allmänhet" för dessa typer av generaliseringar missar per definition alltid individuella exempel men liksom Aisopos fabler finns det väl alltid ett litet korn av insikt för oss alla.

Jag kommer i håg ett tjafs jag hade med en kompis för många år sedan där min åsikt i frågan var något i stil med "men den standard som krävs på ordningen i hemmet måste väl ändå vara en kompromiss mellan din och min?"

varpå hon svarade:

"Nej. Men även om så skulle vara fallet är du så jävla lat att du inte ser att när DU ligger på DIN nivå så gör du inte ett piss vilket automatiskt gör att MIN nivå närmar sig din även om jag SÄNKER min..."

Slutsatsen här är något i stil med att om jag inte vet hur mycket min partner gör finns det ingen chans till kompromiss. Om jag dessutom anser att problemet är hennes, inte mitt, genom att tänka: "I stället för att göra mer hushållsarbete själv borde hon göra mindre" är det inte bara en fråga om dubbelbestraffning, det blir ju även så att kontrollen över hushållet utgår från mina behov -nej, maktanspråk- istället för ett samarbete mellan två jämställda personer.

Så, när jag nu lyckats räkna ut vid vilken nivå min fru börjar må illa över oordningen i hemmet har jag helt sonika bestämt mig för att aldrig låta det hamna under gränsvärdet. Jag har alltså låtit min standard närma sig hennes i stället för tvärt om. Den konkreta effekten är en perfekt balanserad kompromiss mellan våra behov och önskemål, en nästan 50% arbetsfördelning och sjukt mycket lägre stressnivåer för henne.

Tanken var alltså att aktivt verka för att göra mer hushållsarbete än henne, eller åtminstone mer än vad jag uppfattar att hon gör.

Resultatet är insikten att jag nu kommer upp i nästan lika mycket som henne.

Grabbar: detta är bara ett problem om du tycker att det är det.

Men jag har världens bästa relation, sexliv och lyckohalt. Jag känner mig värdefull, älskad, bekräftad och jag har en vardag som trots att den består av relativt mycket hushållsarbete känns bättre förvaltad än tidigare.

Sammanfattning för er turkosa rådjur: Gör det innan hon hinner tänka på det. Skapa en situation där hon aldrig har anledning att påpeka eller ännu hellre, tänka på hushållsarbete. Be om avsugning efter dammsugning.