trevoltbilling

På fredag kommer Barack Obama till Köpenhamn.
Jag vet att han är USA:s president med allt vad det innebär, men efter W känns det som att ha vaknat ur en ond dröm...

När Bush besökte Köpenhamn typ... 2005 tror jag det var, då jobbade jag för greenpeace och ville ta ledigt för att åka över sundet och demonstrera. Min chef vägrade ge mig ledigt så jag sade upp mig på stående fot, stack till Köpenhamn och lät W veta precis vad jag tyckte om hans visioner för världen.

Den här gången känns det nästan som att jag vill åka över och ge honom en kram.

Det är lite som att ha svultit i tre veckor och levt på palmhjärta, då är vad som helst gott. Till och med en banan.
Som annars inte precis varit mitt förstahandsval. Eller något.

Jag tänkte författa nästa blogginlägg redan nu, har en tanke som behöver utvecklas en smula. Få se vad det blir. Lägger upp den i morgon eller något åt det hållet.

Puss och Qram.

Har någon förutom jag tänkt på att Mika Svensson och Anna Anka påminner en smula om varandra?

Fick just veta att nya Robinson-gänget kommit hem!
Önskar dem välkomna tillbaks till verkligheten och hoppas de haft roligt. Skall faktiskt bli kul att kolla på nu när man har lite pejl på hur det kan vara.
Såg också i nyheterna att en av de delaktiga i det spektakulära rånet häromveckan kanske varit inblandat i Robinson tidigare- i produktionsled, inte som deltagare- kanske någon man träffat?

Nog om det.

Så jag var på MAS i dag. Jag hjälper till med lite forskning genom att donera lite av mina simmare, no big deal.
Får trehundra spänn per gång, så varför inte få betalt något jag ändå gör. Med tanke på att jag lever i en distansrelation och sådär.

Det balla i sammanhanget är att det i de nya lokalerna har installerats en platt-tv och en dvd-spelare med någon slags svennebanan-porrfilm. Som om man behöver den typen av hjälp. Som om man vill sitta där som något jävla miffo och kolla på kommunalporr.
Som om man vill ta i den fjärrkontrollen....

Annars har jag varit väldigt duktig i dag och gjort ärenden inför albuminspelningen om en månad-
och skrivit ett trumkomp jag aldrig spelat förr!
Hint: Jag spelar på alla fyra slagen i takten OCH på alla "å" mellan slagen. Med hihats och crash. Skitfett, det låter som om jag spelar ska-kompet och moshar rakt komp samtidigt. Jag har sagt det innan och jag säger det igen:

Trevolts debutalbum kommer bli så in i helvete fett. Det kommer att bli en av de mest fantastiska saker jag överhuvudtaget varit en del av i mitt liv.

Kom ihåg var ni läste det först.

God natt!

Vi gick förbi Godass replokal idag.
Igen. Den ligger bredvid vår nämligen.

"Någon" hade klottrat på en av deras affischer som sitter på dörren, förvandlat s:en i "Godass" till ni vet såna där tyska ss-s...

Och så var det igång:
-Men om man låter tillverka en kortlek och sätter ss-s:en på ässen...
Då blir det ju ss-s-äss!
-Ja! Och om man tar de fyra ss-s-ässen och lägger ut på golvet i form av ett ss-s så blir det ju ss-s-ss-s-äss...

Vilket fick mig att dra mig till minnes en liknande seinfeld/Rocky-liknande dialog jag och Danne hade för ett antal år sedan som mynnade ut i följande lilla slinga:

"Om man tar ett nätlinne och bestämmer sig för att sova i det... sätter nitar på det och målar noter på ett par ställen...
...Då har man ett nitnätnotnattlinne!

När jag berättade det för David bestämde han direkt att det dessutom skulle vara litet -nätt- och dessutom nyinköpt via internet:

Ett nytt nätt internetnitnätnotnattlinne!

Kanske nötfärgat?

Ett nytt nätt internetnötnitnätnotnattlinne?

För övrigt är Billy Talents "III" helt fantastisk!

...och videon till Rammsteins nya singel pussy är helt galen. Låten är väl tyvärr inte det mest fantastiska de presterat men den håller. Ladda gärna ner den ocensurerade versionen av videon och se den efter att ni nattat ungarna.

God natt!

Okej....

Så nu är jag i exil igen.

Landsförvisad från paradiset.

Eller?

Jag ska inte tycka så synd om mig själv, trots allt är Cecilia lika utan mig som jag henne-
och det var jag som åkte.
Instant Karma? Vad gillar ni följande lilla kärleksförklaring till sj:

Satt uppe till tolv igår natt. Vann en auktion. tre spänn för resan till Malmö. Tåget går 05.21.
Glad.
Loggade in på mejlen för att betala biljetten- fel på sj:s hemsida. Frustrerad.
Ingen biljett.

Satt uppe till ett. Vann ny auktion. Fyra spänn för resan till Malmö. Tåget går 06.21.
Nöjd.
Loggade in på mejlen för att betala biljetten- fel på sj:s hemsida. Förbannad.
Ingen biljett.

Ringer kundtjänst. Telefontid från 08.00.
Vansinnig.
Men de öppnar 06.00 på stationen, tjugo minuter innan mitt andra tåg går.
Kanske kan jag lösa det på något sätt?

Ställer klockan på 05.00 och kryper ner till min älskling för sista gången på länge. Hon har redan somnat, trött på att vänta på mig.

Vaknar 05.00. Loggar in på mejlen. Fortfarande fel på sj:s hemsida.
Kanske något annat är fel?

Satt uppe till 05.30. Vann ytterligare en auktion. 125 spänn för resan till Malmö. Tåget går 11.21.
Skeptisk.
Loggade in på mejlen för att betala biljetten- fel på sj:s hemsida. Börjar dagdrömma om yxmord.
Ingen biljett.

Går och lägger mig igen. Cecilia doftar underbart.

Vaknar åtta. Ringer kundtjänst på sj. Plats sju i kön. Försöker samla mig, får inte explodera i ansiktet på intet ont anande it-supporter.

Får svar.

Jag:
-Hej. Först undrar jag: kostar det här samtalet något?
Supportkille:
-Nej, du betalar bara för första markeringen.

*klick*

Samtalet bryts för att mitt kontantkort tömdes i telefonkön. Som kostar. Till skillnad från NÄR MAN KOMMIT FRAM!

Hör min egen puls i tinningarna. Drar mig till minnes att far nyligen fick hjärtinfarkt. Lånar Cecilias telefon.

Ringer kundtjänst igen. Plats nio i kön.

När jag väl kommit fram får jag veta att det varit fel på sj:s hemsida ett par timmar.
Jaså? Den slutsatsen hade jag redan dragit men tack för hjälpen Sherlock jävla Holmes.
Fast det var traderas fel påstås det i andra änden av telefonsamtalet. Tror jag vad jag vill om.

Det löser sig i alla fall, han får mina Visa-kortsuppgifter och jag får Koden till Biljetten.
Han passade också på att berätta att jag hade fått åka med på tåget om jag visat konduktören en utskrift av vinnarmejlet från tradera.
Tur att jag ännu inte till fullo bemästrat att spränga folks ögon genom en telefonlur.

Väl framme på stationen stegar jag vant fram till biljettmaskinen, får stå i kö LÄNGE medan en liten dam framför mig mödosamt skriver in sina uppgifter, en i taget, med dubbelkontroll och allt. Det är som om min kö går i matrix-slowmotion och jag ser alla röra sig ultrasnabbt i de andra köerna.

Min tur. Klick-klack med siffrorna.
"fel nummer. Var god kontrollera uppgifterna"

"GALNING GICK LÖS PÅ SJ:S RESECENTER BEVÄPNAD MED RESVÄSKA" stod det på löpsedlarna för min inre blick.

Men det löste sig, kundtjänsten fixade min biljett och jag kom hem till Malmö, staden där det alltid är tretton grader och mulet.

För att upptäcka att min cykel blivit stulen.

Men det gjorde inget, för jag "hittade" en ny direkt.

Fast kedjan brast efter en kilometer, så jag fick gå hem till min syrra och låna en av henne.

Men på den hade kedjan fastnat i navet, så det tog en timme att laga den. Jag kommer att ha smutsiga fingrar resten av livet.

Nu är jag i min etta i mellanklassghettot, trött som ett as. Jag ska till jobb i morgon.

Men vet ni vad?

Jag är egentligen inte särskilt arg. Allt som händer händer av en anledning och hela episoden är egentligen ganska Spenny-aktigt komisk. Nu kan jag helhjärtat fokusera på att sakna min lilla fru.

Cecilia, tack för de här veckorna. Du är bäst i hela världen och jag kan inte nog förklara hur mycket jag älskar dig och hur mycket du betyder. Vi ses snart igen.
Jag skulle inte stå ut annars.

Lyssnar på Queen.

Puss och kram allesamman!

Jag jobbade igår.
Det var ball-
en medelstor skola i den södra halvan av Stockholm med estetisk profil (har jag redan berättat det här?)
och en massa extremt välartade barn! Alla satt som små ljus i sina bänkrader och jag kom på mig själv med att undra vad fan jag behövdes till, ge ungarna nycklar till skolan och låt dom gå dit själv och lära sig. Maken till självgående och lydiga elever får man fan leta efter.
Här behövs lite Jack black á la "school of rock".
Erik Billing med andra ord.

På eftermiddagen var jag med om en riktigt cool grej:
Jag, Cecilia och Gloria (Cecilias dotter, tre och ett halvt år gammmal) var på väg hem efter dagis.
Gloria fick plötsligt ett infall och sa att hon ville vara barfota varpå mamma svarade att det är lite för kallt för det så nej.
Gloria envisades med att ta av sig i alla fall.
Efter att ha sagt åt henne ett par gånger till -lugnt och sansat- att ta på sig strumpor och skor igen bröt helvetet löst. Där, mitt på trottoaren, blev vi tvugna att sätta oss ner på marken framför en fruktansvärt upprörd Gloria och försöka förklara för henne att hon var tvungen att ha strumpor och skor på sig för att det var kallt- och för att vissa saker bestämmer faktiskt mamma.

Jag förhöll mig ganska passiv men jag var helt klart med på Cecilias linje men jag måste säga att jag blev djupt imponerad över hur kallt hon höll huvudet.
Hon tappade inte fattningen, hon blev inte arg, hon höjde inte rösten. Hon förklarade väldigt tydligt hur saker och ting låg till och att strumporna skulle på.
När Gloria skrek så tårarna sprutade fick hon veta att mamma älskade henne, fick en kram men hon fick också veta att detta bara kunde sluta på ett enda sätt: Att Gloria hade strumpor och skor på.

Och plötsligt.

Hon lugnade ner sig, nästan från den ena sekunden till den andra och gick med på att ta på sig igen.

Cecilia är världens bästa mamma, du som läser det här ska veta att jag på inget sätt kan ge rättvisa till hur snyggt och korrekt hon skötte den här situationen. Men som pojkvän, bonuspappa, pedagog och medmänniska var det ett privilegium att få ta del av!

Annars har vi åkt buss i dag.
KTH hade någon slags undersökning som handlade om komfort i kollektivtrafiken, så vid tiotiden idag gick vi ombord på en buss som åkte åtta varv runt Bredäng och för detta fick vi en tivoliartad upplevelse och fyra biobiljetter. Kul!

Därefter hjälpte vi Papa Jumi att måla om och efter att ha gjort det hemma hos Henke och Baby känner jag mig nu väldigt skillad som målare:-)

Och genom ett fönster hemma hos Jimmy såg jag en hel familj med rådjur.
Jävla blasé Stockholmare kan vara. Jag väser mellan tänderna:
"Kom fort! kolla! rådjur!!"
Cecilias och Jimmys reaktion?
"Mmmm, fint" utan att ens titta, som om det var en duva eller något annat ointressant.

Rådhur är tydligen vanligt häruppe. Tydligen.

I morgon skall jag jobba igen.
Hoppas alla autografer är färdigskrivna nu, fatta att jag fick skriva typ 30-40 stycken...
Kids!


God natt!

Papa Jumi flyttade i helgen, det var ball.
Jag gillar att hjälpa folk att flytta även om jag för det mesta gnäller om det.

Han bor numera uppe på ett berg i södra Stockholm i ett höghus.
Om man går upp på vinden i hans hus hittar man en stege. Längst upp för den är en liten lucka i taket.
Klättrar man ut genom den hamnar man ovanpå huset, på det oreanga yttertaket, mitt i den ilande vinden med en helt sagolik utsikt över en massa Stockholm!

Dessutom växer det en massa frukt i området-
jag plockade ett par kilo aprikoser och gjorde marmelad(!) som blev kanske lite väl syrlig men smakar mums på knäckebröd...

Det ringde från en skola vid Liljeholmen- två tunnelbanestationer härifrån- så nu har jag vick i Stockholm också, skitgött.
Skolan påminner en smula om Linné men har estetisk profil, vilket passar mig utmärkt:
Om allt går enligt planerna har jag alltså fått in min vikariefot i mina båda städer. Detta tillsammans med min A-kassa kommer att få min privatekonomi att se en aning bättre ut i höst!!

Cecilia och jag fortsätter som vanligt vår diskussion-som-inte-har-något-slut kring feminism och ju mer jag sätter mig in i hur hon tänker, dess mer slås jag av hur snygg hennes idé är, hur genomtänkta och konkreta hennes åsikter och världsbild är konstruerad... och hur mycket jag lider av min brist av erfarenheten av att leva som kvinna. Jag vet inte riktigt vad jag kan göra åt den bristen, men jag lyssnar gärna.

Jag håller inte alltid med henne, vi har olika plattformar, som man brukar säga.
Hon anser att män och kvinnor är i grunden olika. Jag anser att det inte är någon större principiell skillnad.
Jag anser att vi föds lika nakna, hon menar att vi har olika funktioner vi inte kan komma från.
Hon tycker att vissa drag och egenskaper kan beskrivas som "manliga" och "kvinnliga" medan jag resonerar att detta bara är en kulturell och/eller språklig konstruktion(jag börjar känna mig ganska tjatig vid det här laget-
högskolepretto mot erfarenhetsbaserad klarsynthet?)

Jag blir jävligt imponerad av hennes särartsfeminism, hennes tankar kring biologism och hur begreppet "sunt förnuft" får nya betydelser i hennes vackra mun...

Jag blir jävligt provocerad av hennes tankar som vid första anblicken känns reaktionära, konservativa eller vara sprungna ur rent effektsökande jävulskap- hon gillar som jag att provocera men till skillnad från mig, inte för sakens skull- men vid en andra och tredje lyssning får även mig att hålla truten och nicka instämmande ibland.

Jag lämnar er i dag med ett av hennes enligt mig finaste guldkorn:

Tänk om en grupp människor kan hindra en annan grupps strävan mot frihet genom att lura denne att acceptera sin egen definition av ordet?

Tänk om p-pillret och fri abort är en fälla?

Tänk om det offentliga utrymmet inte är eftersträvansvärt som motsats till det privata, om karriär inte är bättre än familjeliv, om pengar och makt faktiskt inte är att föredra framför fortplantning... sett till bakgrund av frågorna:
Vad är meningen med livet? (ditt)
Vad är meningen med Livet? (konceptet)

Jag vet inte om hon håller med mig om att jag lyckats fånga vad hon egentligen menar men dessa är en handfull små grejor jag fastnat för, min Hjerngymnastik if you will.

God natt!

Carin Götblad är högste chef för polisen i Stockholms län-
Länspolismästare.

I slutet på förra veckan ramlade hon i sitt hem och skadade knäet.

För henne dög det inte med att ringa 112 som vanliga dödliga, hon valde att trycka på den larmknapp hon har som är direktkopplad till SÄPO- Säkerhetspolisen.

De kom aldrig.

Hon blev tvungen att krypa ut ur sitt hem för att på gatan få hjälp av förbipasserande som ringde ambulans.

Låter nästan som berättelsen om min mormor.

Men hon hade aldrig lyxen av personlig service från säkerhetspolisen... vilket Carin Götblad bevisligen inte heller hade:-)

Jag är inte den som göttar sig över andras olycka, jag är säker på att Länspolismästaren upplevde både oro, rädsla och smärta i sin utsatta ensamhet. Historien är olycklig och det är synd om henne. Men samtidigt måste jag dra en smula på smilbanden för jag vet att många gamla och svaga som spenderat hela sina långa liv med att bygga upp samhället får höra gång efter annan att det inte finns "resurser" att ge dem ens de mest basala av värdighet i form av vård eller stöd, medan en chef inom polisen får tillgång till säkerhetspolisens resurser.
Okej, hon lever under en helt anna hotbild än en pensionerad diversearbetare, men visst är det ironsikt att de bara sket i hennes nödsignal? Att hon kunde blivit brutalt mördad av nazister medans de fikade i godan ro?

Att hon för en gångs skull fick smaka på gräsrötternas vardag?

Jag känner skepsism ibland, gentemot vetenskapliga genombrott och nyligen framkommen praktika.
Jag känner tveksamhet inför det allra nyaste, det senaste, mot eureka.

Jag vill verkligen inte definiera mig som konservativ eller bakåtsträvande, det är bara det att jag inbillar mig att jag ser nutiden som framtidens historia och att vi lever i ett sammanhang, en länk i en kedja som sträcker sig bakåt och framåt lika långt. Nuet är egentligen bara en teoretisk skiljelinje mellan framtid och dåtid.

Så, det som "gäller", det som "är" eller kallas för "sanning" kommer att vara ifrågasatt en dag. Eller inte. Jag vet ju inte vad som kommer att hända i morgon, men samma insikt ger ju slutsatsen att jag egentligen inte vet vad som pågår just nu...

Allt detta apropå diagnoser. Jag tänker i synnerhet på diffusa, relativt moderna diagnoser vars orsak, diagnos och eventuella behandlingsmetod fortfarande är under debatt.
Ett typexempel är att jorden en gång var obestridligt platt, att jorden skapats på sju dagar och att onani ledde till närsynthet och ryggbesvär.

Vad "vet" vi i dag som i morgon kommer att göras till åtlöje? Vilka behandlingsmetoder kommer att stämplas som inhumana, kontraproduktiva eller rent av förvärrande?

Jag vet att den här typen av neutrala förhållningssätt är helt förkastliga ur ett utvecklingsperspektiv.
Om alla hade tänkt som jag hade vi aldrig lämnat träden, och det låter trevligt och kanske varit för det bästa men nu är vi där vi är. Utvecklingen kommer aldrig att stanna, stickspår kommer att utforskas och överges och jag kommer att stå vid sidan av och fundera över varför mänskligheten jagar sanningar som aldrig kommer att finnas.

Under tiden visar det sig att nästan hälften av de människor som sitter inspärrade i fängelser, dömda för olika brott, troligen bär på ADHD.
Undrar vad det betyder.

För övrigt är Baby en stor fantast av Idol.
Det betyder att jag också följer detta elände.
Med stor behållning måste jag motvilligt erkänna- det ÄR roligt!
Jag älskar hur människor bestämmer sig för att de är så bra på att sjunga att massor av andra människor inte borde berövas chansen att få ta del av deras sång.
Lika mycket bedrövas jag över hur fantasilösa dessa människor är när de söker sig till det avskräde av musikbranchen som Idol står för eller kan leda till.
Fan, många av de som inte går vidare i programmet borde inte ens ha sökt, de borde spenderat den tiden i en replokal i stället, på väg mot sin rättmätiga uppskattning skapad för egen hand, för egen röst.

Fortfarande inget jobb men massor av kärlek!

Hjälpte Jimmy med flyttstädningen häromdagen, skurade badrummet och putsade fönster och en massa dylikt.     I rätt sällskap är sånt där otroligt roligt.

Nu ska jag posta A-kassemög. Puss på er.

 

Vi var på Gröna lund i dag!
(Stockholms motsvarighet till "Tivoli" för de av er som liksom jag är Malmöbor)

Det vart så JÄVLA ball!

Jag är extremt känslig för att snurra, jag får ont i magen och blir illamående i flera timmar av att snurra runt bara en handfull varv, så när vi åkte en massa galna turer som målmedvetet roterade en sjuk så kände jag dödens kalla andedräkt flåsa mig i nacken flera gånger.
Tills jag ställde mig i nästa kö.

De har en attraktion som heter "insane" som är en berg-och-dalbana som man åker hängandes i en kontraption som snurrar uppåt och neråt medan den flyger och har sig... skitsjukt!
Tillsammans med "fritt fall tilt" och andra dårheter kände jag panik flera gånger idag, underbart!

Dagens lilla höjdpunkt var så klart när jag träffade Johan Palm och hans bror Henrik. De hade hört talas om Trevolt innan jag började babbla öronen av dem, mycket trevligt:-)

Förresten, jag läste om en blogg som gjort många upprörda:
Den förefaller vara skriven av en pedofil som jobbar på en förskola någonstans i Stockholm.
Förskräckligt, förfärligt och hemskt om det är sant. Många höjer röster om att den här personen omedelbart måste identifieras och avlägsnas från sitt arbete och jag är den förste att med allvarligt ansiktsuttryck nicka instämmande.

men...

Jag slogs av en tanke.
Bara en tanke, märk väl, men som Amrisarna säger: Bear with me(björna med mej? Vad?)!

Anta att Henrik Pontén på antipiratbyrån sitter och fräser på sitt kontor.
Han är ilsken som ett bi och håller som bäst på att äta upp sin hatt.
Hollywoodlobbyn är på honom och hela nöjesindustrin skyller sina förluster på hans inkompetens: Hans heder står på spel! Folk bara laddar ner och laddar ner och internetleverantörerna vägrar styvnackat lämna ut IP-adresser till de människor som tankar och seedar mycket.

"Integritet, pah!" Säger Pontén med emfas.
Men så får han sitt livs snilleblixt:

"Tänk om jag kunde provocera fram ett prejudicerande fall! Tänk om jag själv skulle kunna skapa omständigheter som gör att ett särskilt fall blir medialt uppmärksammat och leder till att sekretessen bryts. Det skulle bli en snöbollseffekt och då skulle det inte dröja länge innan de satans nedladdningsbusarna faller som gräs för min lie..."

Vad sägs?

Det finns ingen pedofil, bara någon eller några som vill åstadkomma något med allt det här. Som att regler och lagar skrivs om för att passa vissa syften.

Som sagt, bara en tanke och som sådan inte helt oprovecerande, särskilt inte i det nämda sammanhanget!
Det kan precis lika gärna vara en pedofil som härjar helt fritt bland våra barn och dessutom kan skryta om det för att hans identitet är skyddad bakom ett regelverk som den tekniska utvecklingen sprungit förbi och föråldrat.

När vi ändå är inne på konspirationsteori...

Svininfluensan är inte en pandemi. Den är inte en epidemi. Den är inte farligare än andra sjukdomar.
Det enda som är sant vad det gäller svininfluensan är hysteri och en ytterst pinsam sådan. Alla medier som rapporterar om svininfluensan på ett sätt som inte sammanfaller med verkligheten tappar allt mitt förtroende och all min respekt.
Hela grejen är LÖJLIG och visar bara ytterligare på hur klumpigt media sköter saker.
Det handlar inte om folkhälsa. Det handlar inte om att ha beredskap inför pandemonium.

Det handlar om att sälja lösnummer/reklamplats.
Det handlar om att kränga vaccin som aldrig förr.

Som sagt, de rika blir rikare och alla andra... rädda.

Till sist: Det var två rådjur på Cecilias gård häromdagen.
De stod tre meter från oss när vi gick till tvättstugan och bara var sådär allmänt vackra som bara två rådjur i stan klarar av att vara.
Och i dag såg jag en råtta dricka ur en vattenpöl.
Vilket djurliv Stockholm har!

P&K

Kom till Stockholm i onsdags. Det var mysigt, Baby kom och mötte mig på stationen: Hon lyckas alltid vara vackrare än någonsin.

Den dagen var bara härlig och trevlig och på kvällen regnade det.

Nästa dag var även den trevlig, men den hade med sig ett antal telefonsamtal. Min telefon brukar inte ringa så mycket rent allmänt och verkligen inte när jag är i Stockholm. Det brukar vara Cecilia som ringer eller också handlar det om dagens repa och när jag är i Stockholm så repar jag ändå inte och...
Nu babblar jag. Men låt oss, inspirerade av Tarantino - vi såg Inglorious basterds i torsdags och FAN vad bra den är - dela in dagens blogg i kapitel.
Som sagt, medan vi såg denna underbara film ringde telefonen oavbrutet. Jag fick ringa tillbaka tre personer när den var slut.

Danne, min syster
Mor, min mor
David, sångare och basist i Trevolt


Danne ringde för att berätta att min A-kasseansökan studsat igen. De ville ha ytterligare kompletterande uppgifter, så det kommer dröja ännu längre innan min privatekonomi kommer på fötter. Jag klarar mig på mina sparpengar ett tag till och jag har en del vikariat på G, men man får ont i magen av att vara arbetslös. Jag hatar osäkerheten. Jag måste ha råd att pendla mellan Stockholm och Malmö och snart kommer albuminspelningen och den kommer inte precis vara gratis. Men, Danne lovade att hjälpa mig genom att dels eftersända, dels ta kontakt med Linnéskolan där jag jobbade innnan. Hon är en pärla.

Mor ringde för att berätta att Runar är död och att begravningen är redan dagen därpå, alltså i går.
För er som inte känt mig hela livet, och så många är ni faktiskt inte, så kan jag  berätta att Runar är en man min mor var tillsammans med någon gång mellan slutet av åttiotalet och den senare halvan av nittiotalet. Han har alltså under cirka åtta år fungerat som en styvfader för mig och min bror.
Utan att sväva ut för mycket i detaljer kan jag dock avslöja att han kanske inte precis var någon kandidat till årets pappa. Kanske man rent av vågar sig på att gissa att han är en en substansiell del av förklaringen till hur det kan komma sig att jag utvecklade alkoholism. Men, inte hela förklaringen såklart.
Och nu är han död.
Jag tyckte att det var väldigt intressant att jag fick veta det dagen före begravningen, så jag tog hans äldste sons nummer och ringde upp. Lagom nervöst.
Men jag var välkommen på begravningen så jag gav mig av dit i går. Cecilia följde med och var världens bästa stöd. Jag träffade min före detta styvbror som också heter Erik som jag alltså inte sett röken av sedan 97.
Begravningar är väldigt speciella tillställningar och de flesta av oss går inte särskilt ofta på dem. Men jag måste säga att den här var väldigt underlig. Sist jag hade med den här mannen att göra önskade jag att han var död och nu var han alltså det.
För att kunna komma över och gå vidare måste man lära sig att förlåta och för att få veta om man lärt sig det måste man utsättas och låta utsätta sig för situationer av den här sorten.
Jag klarade det galant.
Efter begravningen gick vi ut i solen och jag kände mig lite friare, lite rakare i ryggen, lite mer vuxen.
Runar är död och jag är inte bitter. Runar är död och jag önskar att han får vila i frid.

David ringde för att berätta att vi (trevolt) fått mejl från kungliga biblioteket.
De hotar oss med böter om vi inte skickar sju exemplar av maxisinglarna "gör det bättre själv" och "vår sida av saken".
Tydligen så är Kungliga biblioteket en gren av Cosa nostra.
Eller snarare: Alla skivor som släppts i Sverige sedan början av sextiotalet skall sparas undan i arkiven för framtiden. Av någon anledning. Det är till och med lag på det.
Så... vi började lite smått undra om de ska ha varenda jävla demokassett och brännskiva som gjorts men det gäller visst bara "seriösa släpp" eller hur fan de nu skiljer äpplen från morötter.
Tyvärr så är vår första skiva slutsåld och den andra har vi nog inte ens sju exemplar kvbar av, så vi får väl bestrida det här. Vi har inget skivbolag i ryggen och våra skivor saknar EAN-kod, så vi anser inte att de är tillräckligt officiella släpp för att det ska generera böter pga underlåtenhet.
Hur som helst är hela historien fucked up weird.

Nu ska jag ägna min älskling lite uppmärksamhet.
Och i morgon blir det heldag på Gröna Lund, Tjoho!
Tack Madde:-)

Sj upphör i och för sig aldrig att förvåna.
Från och med första september måste man visa ID tillsammans med sin biljett för numera är de personliga. Sj uppger att detta är därför att det finns folk som tjänat pengar på att sälja biljetter på blocket eller tradera.
Själva tjänar de pengar på att sälja biljetter på tradera.

Tacka vet jag veolia.

Om vi nu tvunget ska leva mitt i en marknadsekonomi tycker jag att man åtminstone skall stå för det. Men kapitalismen är inte ens ideologisk till sin natur.
Argument för detta system anpassas efter situation och behov och ena stunden kan det vara frihet och en annan gång rättvisa men faktum kvarstår alltid: De rika och mäktiga kan bli rikare och mäktigare och alla vi andra spelas ut emot varandra.

Funderade lite på det här med personliga biljetter, vissa konsertarrangörer är inne på samma linje. Vissa människor köper massor av biljetter till populära arrangemang som sedan säljs dyrt till fansen.

När arrangörerna försöker stävja detta med just personliga biljetter så hindrar det folk från att köpa till sina vänner, eller till sina kollegor eller whatnot. Skit samma vilket egentligen, jag tycker att "you snooze you lose" och bryr du dig tillräckligt ställer du dig i kö, eller betalar överpris på svartbörsen, livet är hårt.
Och det är faktiskt inte livsviktiga grejer vi snackar om utan underhållning.
För överflödsmänniskor i väst. Så... boohooo.

Men jag blir lite lack på argumenten de kör, att deras åtgärder skulle vara för någon annans skull än deras egen.
De tål inte att någon annan tjänar en slant, de ser det som en ren förlust.
För min personliga del spelar det ingen som helst roll vad du gör:
Om du gör det för pengarnas skull gör du det av fel anledning.
Basta.

Träffade min kära mor häromdagen och hon bidrog med följande intressanta anekdot.
Jag kan inte garantera sanningshalten, men återger den ändå för det lät så jävla bra...

Sedan den förste september är det inte längre tillåtet att sälja glödlampor.
Åtminstone inte av den gamla klassiska sorten som vi är vana vid, nu gäller lågenergimodellen.

Mor berättade att hon sett, läst eller hört vad man bör göra om man råkar krossa en sådan. Känner någon av er till mer om det här?
Tydligen innehåller de en del kvicksilver.
Så om man krossar en skall man öppna alla fönster och stänga alla dörrar till det rummet och låta bli att vistas där under en halvtimme medan det vädrar ut. Därefter ska man torka av alla ytor i rummet med en fuktig trasa som man sedan gör sig av med och man ska absolut inte dammsuga, för då sprider man runt kvicksilverdammet...

Låter väldigt mycket urban legend, men jag skulle inte bli ett dugg förvånad om det är sant. Klart är i alla fall att dessa glödlampor inte skall slängas i papperskorgen utan lämnas för återvinning!

Nog om detta. Nu skall jag hångla upp min vackra flickvän. Fan vad gött.

p&k